På torsdagskvällen spelade finska spacerockbandet K-X-P och krautsynthduon Domus på Hus7 i Stockholm. En perfekt kväll för oss som vill försvinna in i musiken.
Inne på Hus7 har den grönfärgade röken lagt sig som ett tjockt täcke över golvet, som moln som nästan går att ta på. Känslan av att sväva börjar infinna sig och jag hamnar snabbt i ett perfekt mindset för en Domusspelning.
Domus fusionerade våren 2018, och släppte senare under hösten deras debut-EP via skivbolaget Malmö Inre. Nyligen släppte de singeln "Canada" med artisten Ljung genom deras nya skivbolag Astronaut, som även arbetar med Kite och Kulma. Duon som består av Henrik Sunbring och Thobias Eidevald är båda tidigare medlemmar i bandet Agent Side Grinder.
Först ut är Domus och på scenen sitter en skrivbordslampa fastmonterad och lyser med rött ljus upp där Henrik metodiskt står och arbetar. De börjar med "Vitamin M", en av de låtarna som får mina musikaliska känselspröt att flaxa.
Det är ständigt byggande och de mystiska, för Domus karaktäristiska, ljuden som kommer när Thobias försiktigt sjunger toner i mikrofonen, signerar deras sound till något unikt.
Domus har tidigare nämnt att de har som vision att producera musik som funkar bra live utan att ha för många back tracks, och det märks verkligen ikväll när jag stundvis märker hur de improviserar. Musiken är ständigt byggande och de mystiska, för Domus karaktäristiska, ljuden som kommer när Thobias försiktigt sjunger toner i mikrofonen, signerar deras sound till något unikt.
När jag ser mig omkring ser jag några i publiken ha på sig Domus t-shirts och bredvid mig står en person med en Domus badge fastsydd på jackan. Jag får känslan att de på relativt kort tid har byggt upp en trogen skara fans som vill definiera sig med Domus, deras musik och uttryck. Andra låten de spelar är "Weightless Dreams" som de släppte som singel innan sommaren med releasefest i en källaren vid Södra Station, en av mina favoritspelningar i år.
Det är en bra vecka för Småland och synthscenen med livespelningar med både Domus, Kulma och Kite under samma vecka.
K-X-P låter deras låtar vara så långa som de behöver vara, inte som de borde vara, exempelvis som "Nimetön Tie" som är 22:15 lång.
Det mörknar ner och spacerockbandet K-X-P går på scenen med deras svarta huvor. I publiken finns det många trogna fans som har sett bandet flera gånger förut. Det är dock första gången för mig. Bandet som har referenser som Spacemen 3 och Neu! släppte tidigare i år albumet "IV" följt av turnerande runtom i Europa. K-X-P låter deras låtar vara så långa som de behöver vara, inte som de borde vara, exempelvis som "Nimetön Tie" som är 22:15 lång.
Det är intensivt, malande och stegrande och jag förstår varför trummisen Tomi Leppänen kallas för "Mr. Metronome". Han smattrar på cymbalen maskinellt och jag känner ibland när jag låter mig själv försvinna – att jag hypnotiseras av det.
Det är intensivt, malande och stegrande och jag förstår varför trummisen Tomi Leppänen kallas för "Mr. Metronome". Han smattrar på cymbalen maskinellt och jag känner ibland när jag låter mig själv försvinna – att jag hypnotiseras av det. Det framkommer väldigt tydligt att det är dynamiken, mellan de smattrande trummorna, attackerande basarna, stora syntharna och Timo Kaukolampis sång som utgör soundet för K-X-P.