Phogg - 'The Sharkness'

Phogg släpper ny fullängdare med 12 generöst soliga psych-poplåtar som får SAVANTS recensent att börja drömma om drinkar och somriga efterfester.

‍

‍Phogg är ett lekfullt psych-popband med progressiv svansföring som ändå inte känns pretentiösa. Vet inte hur de lyckas med det men svaret ligger nog i personligheten och dynamiken bandmedlemmarna emellan.  Det verkar ha väldigt kul på riktigt vilket också märks i deras videos. 

Bandet har tidigare släppt en EP och två fullängdare. Om deras förra album ‘Mofeto: Mashine Adamkosh’ var skramlig och spretig (på ett bra sätt) så är deras nya släpp ‘The Sharkness’ mer stringent och slick (också på ett bra sätt). Lite mer syntetskjorta och drinkar än husbil.

‍
‘The Sharkness’ innehåller 12 generöst soliga psych-poplåtar med mängder av godis i form av fina riff och chill stämning. Det är både roligt och svängigt, ett fnitter i plyschsoffan med stil. Jag letar efter nutida referenspunkter som kanske Adult Oriented Pop eller lite Khurangbin men för mig ekar Phogg mest 70-80-talsklassiker som Donald Fagen /Steely Dan och Frank Zappa, och den fina mörka leadsången gör ju sitt till för det. 

Jag faller mest för hookiga ‘From The Station’ och instrumentala ‘Corme’s (Rental Palace)’ - den senare typisk för albumets både krispiga och marängmjuka sound. Och som med Phoggs tidigare album så har man inte tråkigt en sekund när man lyssnar. ‘The Sharkness’ ger lite mer skutt i steget, och får mig att hälla upp en Marguerita i ett alldeles för stort glas och börja drömma om sommarlånga efterfester igen. Kanske är ‘The Sharkness’ precis vad vi behöver så här i pandemins elfte timma.